Den röda tråden

Vissa säger att man ska spara det bästa till sist. Det tycker jag är dumt. Man kan ju råka inte hinna med (eller inte orka med om det gäller mat) det sista och då är det ju rent av korkat att ha sparat det. Dessutom ska man ju ta hand om det viktigaste först och ibland kan det viktigaste även vara det bästa. Som när det gäller glass.

Glass är gott. Glass kan vara väldigt gott. Italiensk Gelato kan vara fantastiskt god. En snabb sökning på det världsomspännande nätet visade att skillnaden mellan gelato och vanlig glass är att gelaton innehåller mindre fett, mindre luft och serveras lite varmare. Att den sedan avnjöts i solen i Venedig/Florens/Rom gör det ju bara ännu bättre.

Våran bibel under resan hette Lonely Planet. Till min förtjusning så gav den inte bara information om alla “Must see”, man fick även en trevlig “Top 5 Gelaterias” i alla större städer vi besökte. Många glassar var goda, men allra godast var de vi snokade upp med bibelns hjälp! På tredje plats kommer alla andra glassar vi åt, MEN:

På andra plats kommer glassen vi åt i Bolonga. Vi undrade lite var guideboken tog oss när vi strosade genom tomma gator, men så kom vi fram till “La Sorbetteria Castiglione”. Den förväntade kön uteblev, men det kan ha berott på studenternas frånvaro i staden. Här testade jag deras berömda choklad-hasselnötsglass samt någon typ av vanilj och semesterns eviga följeslagare! Fantastiskt goda alla tre måste jag säga. Bonus för de fina kexen med logotypen tryckt.

På första plats kommer gelaterian vi hittade i Rom, och dit vi även återvände för vår dagliga glass-fix. Hit traskades det inte målmedvetet, utan vi sprang rätt på stället! Av kön att döma drog vi slutsatsen att stället var populärt (men jag hade ju läst på och insåg sedan att den var med på Roms topp-5 lista). På Gelateria Giolitti var det betala först, beställ sen, och gärna i ett rasande tempo, som gällde. Och jag måste säga att första dagens framhastade kombination med Mörk choklad (gudomlig), björnbärssorbet och citronsorbet var den allra allra bästa! Men deras pistage gick inte heller av för hackor. Enda smolken i bägaren var värmen som gjorde att man fick äta väldigt snabbt, speciellt när man försöker fota också! Extra bonus för de chokladdoppade rånen.

Fortsättning följer med fler matupplevelser

Semesterfirarna är plötsligt överallt. Bland vännerna, bland statusuppdateringarna på FB, till och med bland matbloggarna. Själv har man några veckors jobb kvar och får göra det bästa av situationen. Därmed inleddes en fredagskväll i dekadens á la semester. En kall öl och chips medan middagen tillagades. Det gick mest ut på att pastan kokade till favvo-rätten just nu, den sicilianska pastan som vi snott rätt och slätt från fina Pickipicki. Rosévin till det som sedan även fick ackompanjera efterrätten.

Jag har frossat i jordgubbar o mjölk (med en liten skvätt grädde, så som det ska va) de senaste dagarna/veckorna. Men idag var det dags att ta jordgubbarna ett steg till. En skål grundas med riktigt god vaniljglass (någon gång ska jag göra egen, men tills dess duger Sias ekologiska bra), sedan lägg en stor hög skivade jordgubbar på och toppas med Vispgrädde smaksatt med amaretto (mandellikör) och en nypa vaniljpulver. Himmelskt gott i den varma sommarkvällen.

…men vi måste nog se över möjligheterna till att göra goda sommardrinkar. Vi hade inte ens hälften av ingredienserna till en Caipirinha, och då har vi ändå Pitú hemma.

Herman* kom hem till mig, med noga instruktioner om hur han skulle skötas. Det var omrörning många gånger om dagen, matning, pyssel och så skulle han andas ordentlig såklart. Sedan så kom han ju med ett recept på Herman-kaka också.

Jag började med att ha honom instängd i burken en hel eftermiddag. Åkte sedan till sommarstugan över helgen och lämnade Herman ensam hemma. Sedan fick han visserligen lite mat, men det där med omrörning skötte jag aldrig riktigt bra. Men den snälle Herman bubblade på glatt hela tiden.

När det tillslut var dags att baka kaka på Herman så kunde jag ju inte hålla mig till recept-förslagen jag fått, utan var tvungen att göra en egen Herman-kaka. Och även här var Herman mycket förlåtande och utvecklades till en väldigt saftig och god kaka. Om jag bjudit på denna innan jag försökte ge Herman nya hem så kanske fler hade velat adoptera en bit!

*Nej, herman är inget djur, utan en kedjebrevs-surdeg som jag fick äran att adoptera

Herman-kaka med rabarber och körsbär

1 del herman surdeg
3 ägg
1,5 dl sur visgrädde (har man inte sur grädde lika ofta som jag funkar säkert cremé fraiche också)
2,5 dl socker
3,5 dl vetemjöl
0.5 tsk ekologiskt vaniljpulver
1 tsk salt
skalet av en citron, saften av en halv
300 g rabarber
1 dl surkörsbärs-kompott (eller något annat du tycker är gott)

Gör såhär:
Följ instruktionerna du fått med din Herman. Dela honom i fem delar, ge bort fyra och använd den femte delen till denna kaka. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda ner Herman, grädde och citronen, salt och vaniljpulver. Rör ner mjölet. Tillsätt till sist rabarbern som är skuren i cm-stora bitar. Ströa och bröa en form, ca 24 cm i diameter. Häll i smeten och lägg sedan körsbären på toppen. Grädda i 175 grader ca 1 timme.

Det händer då och då att jag förhandssnackar om en rätt som sedan aldrig dyker upp på bloggen. Det beror ganska ofta på att vi vid tillagningstillfället är alldeles för hungriga för att jag ska hinna göra en snygg uppläggning och fotografera rätten. Vad är väl ett matinlägg utan ett foto? Ett lite ovanligare scenario är att rätten blir så tråkig att det inte finns något att berätta. Detta senare hände idag och med den lilla förklaringen varför majsplättarna aldrig mer kommer bli omtalade lämnar vi ämnet.

Vilken tur att jag fortfarande får förgylla tisdagarna med semlor! Nu när semmel-säsongen lider mot sitt slut så inser jag att jag inte varierat mig särskilt mycket i år. Många traditionella semlor har det blivit, men nu var det dags för förändring! Att jag inte hade särskilt många ingredienser hemma bidrog också en hel del.

Semla=fylld bulle med topping och lock?

Istället för den vanliga mandelmassan så malde jag valnötter som sedan blandades med lite florsocker, vaniljpulver och en skvätt grädde. Detta hamnade i semlan som sedan toppades med äppelmos (ett nyttigt alternativ) och pudrades med kakao. Hälften toppen hälften sådär kan väl resultatet sammanfattas. Valnötskrämen blev toppen och kommer helt klart dyka upp i en semla igen. Äppelmoset blev istället lite tråkigt. Vaniljsås hade nog varit bättre, eller kanske lite chokladmousse? Tur att det är några tisdagar kvar att leka med!

När man fyller år får man bestämma tårta! Man kan då göra det lätt för sig och bestämma en enkel tårta, eller välja favorittårtan och baka själv. Eller så kan man lära sambon baka favorittårtan och sedan luta sig tillbaka många födelsedagar framöver. Nu har jag ju ett antal favorittårtor, så det är ju tur att jag tänkte behålla sambon många födelsedagar framöver. Årets tårta klarade han i varje fall galant!

En liten bit blev det kvar till fotograferingen!

Min familj är en riktig tårtfamilj och den här gör alltid succé. Lätt att göra många moment i förväg och sedan lägga ihop precis innan servering. Och skulle det mot förmodan bli en bit över är den minst lika god dagen efter. En näsvis person kan ju fråga varför det heter nöttårta när den bara innehåller mandel. Eller vem den där prostinnan var. Jag skulle bara tysta den personen genom att stoppa dit en tårtbit till!

Prostinnans nöttårta

ca 8 bitar (om man har lite hyfs)

Bottnar:
200 g sötmandel
2 dl socker
4 äggvitor

Mal mandeln och blanda med sockret. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd försiktigt ner dem i mandelblandningen. Bred ut smeten i en smord form och grädda i 175 grader, ca 40 minuter.

Kolasås (till två tårtor):
2,5 dl vispgrädde
0.5 dl ljus sirap
110 gram socker
40 gram smör

Lägg alla ingredienser till kolasåsen i en kastrull, koka upp och låt koka till lagom kolasåskonsistens. Man kan göra ett kulprov, eller hitta en bra temperatur, eller så chansar man bara! Låt kolasåsen svalna. Den går bra att förvara i frysen fram till servering (eller till den andra tårtan i framtiden).

Vid servering:
Tag bottnen ur formen och lägg på ett fat. Bred över ett lager kolasås. Vispa ca 1 dl grädde och bred det över kolasåsen. Avsluta med att pudra kakao över grädden.

Sedan barnsben har fettisdagen varit ljuset i tunneln under de mörka vintermånaderna. Jag blir fortfarande barnsligt glad när det är dags för semmel-tisdagen, även om jag nu i vuxen ålder IBLAND fuskar lite med premiären. Som jag tidigare (förra året då) nämnt så äter vi i vår familj från och med denna dag semlor varje tisdag fram till påsk. Det är en faste-tid jag kan leva med.

Då denna tisdag för det mesta erbjuder fler semlor än även jag mäktar med, blir det nog ingen hemlagad idag. Istället så visar jag upp en av söndagens semlor (då även fastlagssöndagen kräver en semla), som i alla-hjärtans dag anda pryddes med rosa grädde (lite jordgubbssaft) och pudrade hjärtan.

Även mandelmassan/fyllningen gör jag själv (ja, jag vet, men det blir ju godast så!) genom att mala mandel, blanda med lite florsocker, inkråm från bullarna samt lite mjölk. Ska det vara extra festligt åker det ner lite amaretto också! Njut nu riktigt ordentlig, snart är det ett år igen till nästa semla.

Så mycket firande av alla hjärtans dag har vi inte planerat här hemma, men en skön söndagsfrukost med amerikanska pannkakor är ju aldrig fel! Presenten till mig är att jag nu introducerat det allra bästa receptet för sambon. Nu kan han ju överraska mig med pannkakor lite titt som tätt!

Jag har gjort dessa några gånger nu, men de har aldrig lyckats ligga kvar på tallriken länge nog för att hamna på bild och därmed inte heller hamnat på bloggen. Bara det borde väl skvallra om hur bra de är! Riktigt fluffiga och goda blir de med filmjölk (där det egentligen ska vara “buttermilk” - kärnmjölk) och en tjock smet som inte rinner ut. En ganska låg temperatur i pannan är också bra så de hinner gräddas igenom utan att bli brända.

Amerikanska pannkakor på filmjölk

till 2 hungriga
130 g vetemjöl (drygt 2 dl)
1 tsk bakpulver
1 krm bikarbonat
1 krm salt
1 msk strösocker
1 ägg
240 g (eller knappt 2.5 dl) filmjölk
25 g smält smör

Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Vispa ägget lätt i en annan och blanda där ner filmjölk och smält smör. Blanda snabbt ihop de torra ingredienserna med de blöta. Rör inte för mycket, det kan vara en del klumpar kvar! Pensla lite smör i en varm stekpanna. Klicka ut små pannkakor, ca 10 cm i diameter. Vänd pannkakorna när smeten stelnat på ovansidan och grädda några minuter på andra sidan också. Servera traditionsenligt med lönnsirap, smör eller bacon. Eller som här med frukt och bär, turkisk yoghurt och lite ringlad honung!

Man kan också smaksätta smeten med blåbär, eller rivet äpple och kanel, eller valnötter eller…… Möjligheterna är oändliga!

Ha en riktigt mysig söndag!

Dagen innan fastlagssöndagen så är det hög tid att baka semmelbullar. I alla fall i min familj. Här äts den första semlan traditionsenligt denna söndag, och sedan så mumsas det på semlor varje tisdag fram till påsk. Nu har jag visserligen fuskat lite detta år, men nu drar semmel-säsongen igång på allvar!

Jag följde nästan receptet från förra året, men ändrade några små saker. Dels för att jag lärt mig lite mer om bakning, degar och sådant under året, dels för att jag var borta några timmar på förmiddagen. Och, ja de blev riktigt riktigt goda!

Ett praktexemplar i det sista dagsljuset

Uppdaterat recept på semmelbullar

ca 10-12 stycken
Fördeg:
10 g jäst
2.5 dl mjölk (kall)
120 g vetemjöl special

Lös jästen i mjölken, rör ner mjölet och låt stå ca 3 timmar.

Stora degen:
Fördegen från tidigare
50 g smör (rumstempererat)
65 g råsocker
1-1.5 tsk kardemumma
50 g lätt créme fraiche
1 ägg
150 g vetemjöl special
0.5 tsk hjorthornssalt
0.5 tsk salt

Rör smör och socker. Mortla kardemummakärnorna och blanda ner detta i smörblandningen. Blanda detta med fördeg, créme fraiche och ägg i assistentens bunke. Blanda hjorthornssaltet med mjölet och tillsätt även detta. Kör på låg hastighet i ca 10 minuter. Tillsätt saltet och kör några minuter till. Låt jäsa 1-1.5 timmar, tills degen blivit dubbelt så stor. Häll upp på mjölad bänk, dela i 10-12 delar och baka ut till bullar utan att trycka ihop dem för mycket. Låt jäsa på plåt ca 30 minuter och sätt under tiden ugnen på 250 grader. Pensla med ägg och grädda 8-10 minuter.

Som ni kanske märkt har det varit ganska trögt här på bloggen i några veckor. Den senaste veckan har jag mest kommit hem till dukat bord och njutit av sambons rätter utan att tänka på att fota eller blogga om saken. Det betyder inte att det inte var värt att blogga om, men vi kommer säkerligen laga mycket av den goda maten igen, och då delar jag med mig.

Helgen blir full av pyssel. I morgon blir det till att hämta älgkött som bland annat ska bli en härlig gryta på lördag, då vi får Indiska gäster på middag. Svenskt så det förslår! Jag har även planerat in ett semmelbak, och eftersom det är en hel del som sökt på semlor de senaste veckorna, så tipsar jag redan nu om mitt recept på semmelbullar. Bröd ska det också bakas, och alla hjärtans dag kanske får firas på något mysigt sätt.

Bild lånad från produktinfo på www.tohi.be
Men för att jag inte bara ska prata om vad kom kommer sen, så passar jag även på att tipsa om en riktigt god choklad från det Belgiska chokladföretaget dolphins ekologiska märkeThoi. Jag har bara testat denna variant ännu, men är redan fast! Mörk choklad med salta rostade mandlar. Chokladigt, krispigt och lite salt. Helt perfekt enligt mig! Att den är rättvisemärkt och kravmärkt gör ju att det känns bra i hjärtat också!

Fredagsmys har ju på grund av en viss reklam blivit ett etablerat koncept. Jag vill istället slå ett slag för söndagsmys! Efter en händelserik helg i Göteborg, med musikal, drinkar och middag, är det skönt att krypa ner i soffan med Damernas detektivbyrå på TVn. En skål glass sitter inte heller fel. Denna gång fick Ben and Jerrys ge vika för min egen mix. Vaniljglass, chokladmaränger, marsmallows och chokladsås. Perfekt för att ladda upp inför den nya veckan.