Den röda tråden

Vissa säger att man ska spara det bästa till sist. Det tycker jag är dumt. Man kan ju råka inte hinna med (eller inte orka med om det gäller mat) det sista och då är det ju rent av korkat att ha sparat det. Dessutom ska man ju ta hand om det viktigaste först och ibland kan det viktigaste även vara det bästa. Som när det gäller glass.

Glass är gott. Glass kan vara väldigt gott. Italiensk Gelato kan vara fantastiskt god. En snabb sökning på det världsomspännande nätet visade att skillnaden mellan gelato och vanlig glass är att gelaton innehåller mindre fett, mindre luft och serveras lite varmare. Att den sedan avnjöts i solen i Venedig/Florens/Rom gör det ju bara ännu bättre.

Våran bibel under resan hette Lonely Planet. Till min förtjusning så gav den inte bara information om alla “Must see”, man fick även en trevlig “Top 5 Gelaterias” i alla större städer vi besökte. Många glassar var goda, men allra godast var de vi snokade upp med bibelns hjälp! På tredje plats kommer alla andra glassar vi åt, MEN:

På andra plats kommer glassen vi åt i Bolonga. Vi undrade lite var guideboken tog oss när vi strosade genom tomma gator, men så kom vi fram till “La Sorbetteria Castiglione”. Den förväntade kön uteblev, men det kan ha berott på studenternas frånvaro i staden. Här testade jag deras berömda choklad-hasselnötsglass samt någon typ av vanilj och semesterns eviga följeslagare! Fantastiskt goda alla tre måste jag säga. Bonus för de fina kexen med logotypen tryckt.

På första plats kommer gelaterian vi hittade i Rom, och dit vi även återvände för vår dagliga glass-fix. Hit traskades det inte målmedvetet, utan vi sprang rätt på stället! Av kön att döma drog vi slutsatsen att stället var populärt (men jag hade ju läst på och insåg sedan att den var med på Roms topp-5 lista). På Gelateria Giolitti var det betala först, beställ sen, och gärna i ett rasande tempo, som gällde. Och jag måste säga att första dagens framhastade kombination med Mörk choklad (gudomlig), björnbärssorbet och citronsorbet var den allra allra bästa! Men deras pistage gick inte heller av för hackor. Enda smolken i bägaren var värmen som gjorde att man fick äta väldigt snabbt, speciellt när man försöker fota också! Extra bonus för de chokladdoppade rånen.

Fortsättning följer med fler matupplevelser

För två år sedan gjorde vi, tillsammans med två goda och uthålliga vänner, en långsegling till Åland. Man kan tro att de två veckorna med fyra personer i en IF gjorde oss lite trötta på segling då förra sommaren bara bjöd på en helgtur, och denna sommar hittills varit helt seglingsfri. Min icke, det är bara så mycket vi vill klämma in på vår semester så seglingen hamnat i bakvattnet.

För att “Tufflan” inte skulle känna sig helt övergiven gav vi (jag o sambon) oss iväg på en dags-seglats i strålande sommarväder. Stopp för lunch, sol och bad på solvarma klippor innan det var dags att vänta hemåt. Hemåt betyder då att man får kryssa, om man som vi var lite lata och valde färdväg efter vindens riktning.

Jag tillhör den minoritet svenskar som inte håller med om att alla måltider ska intas utomhus på sommaren. Det är antingen för varmt, för kallt, för blåsigt eller för mycket insekter. Undantaget är mat som lagas och äts utomhus när man är UTE. Vandrar, paddlar eller seglar spelar inte så stor roll!

Därför smakade dagens omelett, med svamp och fantastisk chorizo alldeles fantastiskt, på solvarma klippor med vågskvalpet i bakgrunden!

Tidigare i vår efterlyste jag tips på kalla soppor. Sandy som alltid ställer upp med bra tips nämnde så klart Gazpacho. Jag visste med mig att det var en självklar soppa nu i hettan, men var ändå tveksam. Jag har testat Gazpacho några gånger utan att bli vidare värst övertygad. Men nu verkar ju den kalla spanska soppan vara på tapeten lite här och var. Själv har vi lagat - och ätit - Gazpacho två gånger den senaste veckan, och fler lär det bli, för nu är jag fast!

Gazpacho

ca 6 port
5 dl grönsaksbuljong (ekologisk)
4-5 dl krossade tomater
2 paprikor
2-3 tomater
1 lök (gul eller röd)
1/2 gurka
1 dl olivolja
ca 2 tsk sambal oelek
chili-flingor
ca 2 msk citronjuice
salt
peppar

Gräslök
Medelhavsyoghurt

Gör såhär:
Koka upp vatten med buljongtärning. Tärna alla grönsakerna. Blanda buljong, grönsaker, krossade tomater och olivolja i stor skål/kastrull. Mixa med stavmixer och tillsätt lite mer vatten om konsistensen inte passar dig. Smaka av med sambal oelek, chili och citronjuice. Salta och peppra och låt sedan stå och dra från en timme till över natten/dagen beroende vad som passar. Servera med bröd och klipp över gräslök och klicka i lite yoghurt.

Det händer inte så mycket på bloggen. Det beror såklart på att det inte händer så mycket i köket heller. Sambon verkar fortfarande bli hungrig och ser till att det lagas mat. Själv hade jag kunnat leva på frukt. Och det finns ju så mycket goda frukter och bär nu. Som dessa körsbär. Dom köpta slår såklart inte farfars bigarråer (som jag åt senast när jag var hälften så gammal), men duger som substitut. Och melon. Och jordgubbar, persikor och nektariner. Jag tror det får bli fruktsallad till lunch snart om det fortsätter såhär!

Man kanske skulle orka sig ut och plocka jordgubbar i Tift också, så man har lite jordgubbar till vintern också.

Semesterfirarna är plötsligt överallt. Bland vännerna, bland statusuppdateringarna på FB, till och med bland matbloggarna. Själv har man några veckors jobb kvar och får göra det bästa av situationen. Därmed inleddes en fredagskväll i dekadens á la semester. En kall öl och chips medan middagen tillagades. Det gick mest ut på att pastan kokade till favvo-rätten just nu, den sicilianska pastan som vi snott rätt och slätt från fina Pickipicki. Rosévin till det som sedan även fick ackompanjera efterrätten.

Jag har frossat i jordgubbar o mjölk (med en liten skvätt grädde, så som det ska va) de senaste dagarna/veckorna. Men idag var det dags att ta jordgubbarna ett steg till. En skål grundas med riktigt god vaniljglass (någon gång ska jag göra egen, men tills dess duger Sias ekologiska bra), sedan lägg en stor hög skivade jordgubbar på och toppas med Vispgrädde smaksatt med amaretto (mandellikör) och en nypa vaniljpulver. Himmelskt gott i den varma sommarkvällen.

…men vi måste nog se över möjligheterna till att göra goda sommardrinkar. Vi hade inte ens hälften av ingredienserna till en Caipirinha, och då har vi ändå Pitú hemma.

Det finns nästan inga väder/humör/händelser/tider på dygnet som kan stoppa min matglädje. Men värmen alltså. Jag tappar matlusten helt och orkar inte ens tänka på laga mat.

Men tillslut kurrar det lite i magen i alla fall och då är det tur att jordgubbar finns! Jordgubbar med mjölk är den perfekta maträtten en varm sommarkväll, när man bara orkar ligga som en pöl i soffan/skuggan. Nu hade det här knappt varit värt ett inlägg i en matblogg om jag bara ätit jordgubbar o mjölk. Så jag gjorde faktiskt ett par räkmackor också. Med hemgjord majonnäs. Min allra första hemgjorda majonnäs. Och det är om majonnäsen jag vill berätta;

Ni får inget recept, för det finns tusentals liknande ute på nätet och i kokböcker (mitt kom från Bonniers kokbok, vår räddare i nöden). Förutom grundreceptet så smaksatte jag min majonnäs med chiliflakes- det rekommenderas. Nej, det fiffiga var att det inte alls var svårt! Jag struntade till och med i att alla ingredienser skulle vara av samma temperatur, utan blandade glatt kallt ägg med varm vinäger och olja. Vispade som en tok o tog VÄLDIGT lite olja i tagen. O vips! Så hade jag majonnäs. Helt enkelt lättare än man tror, och görbart även i 30-gradig värme.

Mitt i jakten på sommarens första smultron passar jag på att önska er alla en riktigt skön midsommar! Här är vädret på vår sida för en gång skull!

Trots några regnskurar i helgen så har grillandet tagit fart på riktigt.
Köttet blev de sista bitarna entrecote från Ullälva-kalven som vi aldrig tröttnar på.
Såsen blev en gammal favorit, som från början kommer från Rebecca. Mixa ruccola/bladspenat/annan småbladig sallad, valfria örter (denna gång tre sorters basilika), en vitlöksklyfta, ett par matskedar olivolja och lite turkisk yoghurt. Blanda sedan ner mer turkisk yoghurt, till valfri styrka och smaka av med salt och peppar
Salladen blev genast en ny favorit. Vattenmelon tärnas och blandas med tärnad fetaost, bladspenat och färsk lök. Ringla över lite god olivolja, dra över några varv på pepparkvarnen och strö över lite flingsalt.

Enkelt och gott, precis som de ska vara på sommaren.

Jag laddar lite extra inför matchen mellan England och Algeriet med ett glas Pimm’s. Pimm’s (no 1) är en Gin-baserad dryck där örter, frukt och likör är tillsatt (receptet är hemligt såklart). Det är en stor favorit sommartid på pubarna i England och beställs med fördel i kannor för sällskapet att dela på. Pimm’s har en väldigt speciell smak som är svår att beskriva, och därmed bör upplevas! Om man inte har vägarna förbi Storbritannien i sommar finns Pimm’s även att beställa på Systembolaget (nr 8416). Men inte går det bättre för England, trots mina ansträngningar.

Pimm’s fruit cup

1 del Pimm’s no 1
3 delar fruktsoda/sprite/lemonad
Valfria frukter i tärningar så som äpple, apelsin, citron
Gurka
färsk mynta
is

Gör såhär: Skär frukten och gurkan i tärningar. Lägg i en kanna tillsammans med is. Fyll på med Pimm´s och fruktsoda. Servera dina gäster och avnjut gärna medan ni pratar engelska med tillgjord brittisk accent. Have fun!

Premiär för östgöta-jordgubbar, solsken, fotbolls-VM och dessutom grillning i goda vänners lag en vanlig onsdag. Ska man våga tro på sommaren nu?